onsdag 7 mars 2012

Nu får jag acceptera min ålder

Redan när jag var lite över 50 fick jag frågan av min frisör "Jobbar du fortfarande"  Jag kunde få pensionärsrabatt. Det frågade hon sen varje gång jag klippte mig, men efter femte gången bytte jag frisör. Då hade jag tröttnat.

Ett kort med pensionärsrabatter
Sen efter 60 var det en tid när jag struntade i pensionärsrabatten. Kändes bättre att betala ett par tior extra hos frisörn och skjuta upp pensionärsåldern. Självförnekelse?

I går klippte jag mig så hos Sofia på Klippstugan och jag blev riktigt snygg. Jag har börjat med riktigt kort frisyr efter att jag av misstag förra gången blev snaggad av en ung, nyutbildad tjej som gjorde sin praktik där på Klippstugan. Jag hann inte med då att säga hur jag brukar bli klippt så jag blev istället så kortklippt som jag aldrig tidigare varit.

Men när jag vant mig med min snagg så blev jag riktigt nöjd, så igår sa jag till Sofia att ta fram maskinen och köra riktigt kort igen. Snyggt, och man känner sig ung på nytt. 10 år yngre åtminstone. Eller 20. "Jag säger inget om pensionärsrabatt"  tänkte jag när jag skulle betala. 30 kronor kan det vara värt att för en kort stund slippa pensionärsstämpeln.

Men Sofia lurar man inte. 30 kr i pensionärsrabatt stod det på kvittot. Jag kastar in handduken och tackar för kaffet.   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar