Det går aldrig att förstå hur tufft det är för dom som blir utsatta, svarta obekräftade rubriker tas som sanningar och späs på av rykten som också tas som sanningar. Det spelar ingen större roll vad dom drabbade säger, det är dom svarta rubrikerna som är sanningen.Folk som man trodde bättre om spred gärna vilka rykten som helst i Schyman-drevet, Sahlin-drevet och andra drev man varit med om. Jag satt ofta då på jobbet och surrade, och folk hade ibland hört av en som hade hört av en granne till en som kände en som etc...
Jag kan visserligen bli både irriterad och ilsken när folk gör dumma saker, men nog försöker jag vara lite återhållsam när dreven går som värst. Juholt-drevet var ingen stor sak i bastudiskussionerna, vi är mest inne på kall fusion. Nattsvarta rubriker om fel på två reseräkningar, två av 750, gör inte oss seniorer så upphetsade, vi skrev nog också fel på någon reseräkning ibland. Och reglerna för riksdagsfolk pratar vi gärna om, men försöker hålla oss någorlunda sakliga, tror jag.
Eskil Erlandssons lägenhet var inte så intressant, inte heller den andra centerpartisten som felaktigt fått hyran betald blev det nåt drev av, och kanske journalisterna inte är så intresserade längre att gräva i riksdagen, men det får dom gärna göra, det är nog många som gör fel där. Men det var väl mest intressant med Juholt.
Då är själva politiken mer intressant, t.ex. Carl Bildt och rättegången i Etiopen finns det mycket att skriva om.
Och så kommer jag att tänka på en av de allra första dreven som gick i Sverige. Jag var bara fem år och minns ingenting, men David Hall var finansminister och råkade i blåsväder och tog sin tillflykt hos en partikamrat i lägenheten bredvid vår. Då flockades journalisterna i vår trappuppgång och Hall tvingades avgå. Året var 1949 så man kunde då också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar