Kungen är ju vår statschef och vare sig man är för eller mot monarkin är det intressant att veta hur statschefen sköter jobbet. Trivs han på jobbet? Får vi valuta för slanten vi betalar till honom.
Första delen i boken, hans första 27 år innan han blev kung, var intressant att läsa. Jag förstår bättre nu hur jobbig och konstig uppväxt han måste haft. Nästan omänsklig. Ändå var väl bevakningen mindre då för 50-60 år sen än den skulle varit om han växt upp nu på 2000-talet. Ev. kommande barn i kungafamiljen har inget roligt liv framför sig, påpassade av media och alla rojalister och ständig oro för dom som vill dom illa. Säpo-folk dygnet runt. Att dom utsätter sig för det!
Andra delen, skandalerna, var också intressant. Ja, "affärerna" är väl mest en sak mellan Silvia och kungen, hon har förstås vetat, och för mig får väl han härja och supa hur mycket han vill, vad bryr jag mig om det, men det som är mest intressant är hur törs han? Med Säpo-folk hela tiden i hasorna. Han måste väl förstått att nån gång skriver media om det här också, inte bara om vanliga snälla, underdåniga saker.Privatliv då? Ingen har med det att göra? Sant eller falskt? Man får väl se hur det fortsätter. Kungen ville ju bara "vända blad och gå vidare" så han hoppas kanske på att det bara lugnar ner sig så att Silvia blir snäll igen, vad vet jag?
Men hur vuxna karlar som kungen och hans kompisar Noppe Lewenhaupt, Aje Philipsson m.fl. kan ha nöje av att festa så hårt med kaffeflickor år ut och år in är märkligt - har dom stannat i utvecklingen? Är det förtal och lögner i boken så blir väl författarna stämda kan jag tro, och är det sant kanske killgängen runt kungen lugnar ner sig nu när dom är avslöjade. Det skulle dom må bra av i så fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar