Det var en lång natt i natt

Alla har väl en sån ibland. En sån där när man vaknar stup i ett, slumrar en stund, kanske sover nån timme och så vaknar man igen och ligger och vrider sig. Och blir glad när väckarklockan till slut ringer.

Så här innan valet  har man ju lite att oroa sig för förstås, men det var inte det som höll mig vaken. Sjuka och arbetslösa, framför allt ungdomarna, har större anledning att sova dåligt.

Inte heller det att det var sista natten i stugan för sommaren innan vi flyttar hem är så oroande. Det är visserligen trist, men inte så dramatiskt. Vi bor ju där 2-3 nätter varje vecka ändå. Året runt. Och det skönt också att flytta hem till stan, inte bara trist. T.ex. när jag sover bra får jag sova en timme längre i stan, det är fint.

Nä, inatt var det min snuva och hosta som var jobbig. Vem har jag fått den av? Inte lilla Nelly va, hon som ser så snäll ut? En ettåring! Men jag har inte träffat någon annan som varit snuvig. Det måste ha varit nån annan, men vem? Jaja bara det går över fort, jag ska ju måla Nellys hus i helgen. Och hoppas att inte Lasse blev smittad igår när han tittade in på en kopp kaffe.

Det är inte så ofta jag är snuvig som tur är,  inte när jag jobbade heller. Hade knappt en enda sjukdag så den här snuvan går nog snart över. Och jag tror jag sover lite middag idag.